fredag 2 oktober 2009

Jacob, etymologen

Döden - en kille i behov av "rebranding"

Jag och min pappa hade för ett tag sedan en diskussion om ordet "avlida", vad är dess etymologiska bakgrund?

Jag lade fram det mycket snillrika och historiskt gångbara - tyckte jag i alla fall - förslaget att ordet kommer ur föreställningen om jordelivet som en jämmerdal och döden som en befrielse. Att avlida är därför att sluta lida, eller att "lida av".

Den här tolkningen är ju en ganska bra bit ifrån hur vi vanligtvis uppfattar ordet "avlida". Min pappa invände just detta, och fortsatte:

"Och även om jag ser logiken i det du säger, har du troligtvis fel, eftersom sådant här oftast är svårare än man tror."

Behöver jag ens säga att hans argumentation är bristfällig? Låt mig istället citera Jesus, Joh 11:25:

"Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall aldrig någonsin dö."

Nehe? Så vad ska vi då kalla det när människan slutar andas?, tänkte alla kristna.

"Att sluta lida"

Protester?

6 kommentarer:

Jens sa...

Död och allmän djävulskap är mitt expertisområde.

Ledet -lida i avlida är samma verb som i uttrycken tiden lider, det lider mot kväll, och vad det lider. Det handlar alltså om tid som framskrider. När man avlider lämnar man alltså den framskridande tiden.

Jag gillar dock ditt svar mer än det riktiga! ;)

Antropologi och Politik sa...

Och det blir ju så uppenbart när man får höra den riktiga förklaringen!

Josefine sa...

Jag vill hångla med dig.

Hanna Fridén sa...

JACOB KOM HEM FRÅN LANDET VI SAKNAR DIG.

KRAM,
HANNA

Cia sa...

Men din förklaring var mycket roligare.

Ida sa...

Nu tycker jag att det är för glest med uppdateringar. Ge oss mer! meraaa!