Hår

Mina vänner Nadia och Elektra var på besök hemma hos mig ikväll. Båda två sa mer eller mindre rakt ut att de tycker att min förra frisyr var snyggare än min nuvarande. Eftersom jag själv inte är helt övertygad (snarare tvärtom) tänkte jag slänga ut frågan här i bloggen.

Var mitt hår snyggare förut?

Min förra frisyr

Pete Doherty

Jag gillar Pete Doherty. Trots att många element i hans klädstil - speciellt hatten! - har gett upphov till gräsliga trender bland popintresserade, håller han själv ihop sin klädsel väl. Pete passar faktiskt i hatt, till exempel, en egenskap han inte delar med många.

Det jag bäst gillar med hans stil är hur han lyckas få allt att se genuint oplanerat ut, ett stilgrepp vi svenskar är väldigt dåliga på - vi kan klä oss väl, men det ser nästan alltid uttänkt ut. Petes förmåga har nog inte lika mycket med stilkänsla som med drogberoende att göra, men det kan vara skit samma. Att ta droger kan under en period gynna ditt utseende, speciellt om du siktar på en rockig look, då är drogberoende närmast en nödvändighet.

Shorts

Varje sommar ställs man inför plågan att välja kortbyxor. Förra sommaren var de kort-korta herrshortsen de enda som gällde, men i år verkar de längre modellerna vara på väg tillbaka. Att gå klädd i långa shorts utan att se ut som en slacker är svårt, även om man kan välja en mer dressad variant för att komma runt det problemet. Carin Wester, till exempel, har i sin vårkollektion en herrbyxa i knickersmodell som är ganska snygg.

De snyggaste kortbyxorna har dock Acne gjort, en riktigt kort modell som jag nog ska köpa när det blir lite varmare. Jag har trots allt svårt för de långa shortsen, mycket för att jag inte riktigt ser poängen med dem. Varför ska vi killar behöva gå runt i långa, varma short när det är både bekvämare och svalare i korta?

Acnes korta modell

Carin Westers långa shorts

T-tröja och kavaj - modemiss eller hit?

Jag har under en period dryftat t-tröjan-under-kavajens vara eller icke vara. I teorin gillar jag konceptet, jag kommer ihåg en bild på Franz Ferdinands sångare Alexander Kapranos iförd just detta, med en bildtext som förklarade att han hade på sig "T-shirt och new wave-kavaj". Jag har sedan dess tänk att jag ska försöka mig på nåt liknande, men det har aldrig känts sådär attraktivt new wave som jag har föreställt mig att det ska göra. "Fel t-tröja", har jag jag alltid ursäktat mig, men vad som skiljer mig från Alexander är nog lika mycket att han har två accessoarer som jag saknar: Kändisskap och gitarr.

Det stora problemet med kombinationen t-tröja och kavaj är att det i nio fall av tio tenderar att dofta trettioårskris. Möjligtvis kan det bero på att kombinationen i nio fall av tio bärs av just krisande trettioåringar.

Lika viktigt som valet att tröja är valet av kavaj och byxor. Kavajen bör givetvis vara kort och smalt skuren, färgmässigt i en mörkare nyans (det här är ju trots allt en rockig outfit och då ser allt annat än en mörk, smal kavaj rätt malplacerat ut). Byxorna bör vara ledigt dressade, högt sittande jeans eller chinos fungerar bäst. Sämst fungerar byxor i samma färg som kavajen, som svarta jeans/kostymbyxor.

Snyggast kombinerar du kavajen och byxorna med en enfärgad tröja med grafiskt tryck. Själv bar jag idag en vit t-tröja med ett rätt otydbart tryck, som jag tror föreställer enbart en blå himmel, under min svarta Junk Deluxe-kavaj.

Vad tycker ni om kombinationen?


Hippa modebloggaren Roland Kretzschmar iförd kavaj och t-tröja

Jobbintervju

Jag var på jobbintervju till ett fik ute på Djurgården idag. Jobbintervjuer är bland de svåraste situationer som finns att välja kläder till. Det viktigaste i en sådan situation är att inte framstå som märklig eller udda, och eftersom du inte har någon aning om vilken person du kommer att träffa måste du hålla klädseln väldigt neutral. Den svåra balansgången är att samtidigt visa personlighet i klädseln, en jobbintervju går ju ut på att visa arbetsgivaren vem du är.

Jag tycker att jag lyckades ganska bra. Naturligtvis blev resultatet lite ointressant - att klä sig utifrån ovanstående premisser är dömt att bli just det - men jag tycker inte att jag behövde göra direkt avkall på min personliga stil.

Skjorta: Kinakrage, Marlboro Classic
Kavaj: Gant
Byxor: Acne Jeans
Bälte: Gant
Sjal: Paisleymönstrad, okänt märke

Senare idag ska jag intervjua operasångerskan Barbara Hendricks på Radiohuset. Då gäller det att verka intelligent och kultiverad. Det blir en jävla gåta, haha.

(Sorry för den dåliga bildkvalitén, förresten. Jag ska fixa en fungerande digitalkamera snart)

Carl Larsson

Jag pratade i ett tidigare inlägg om det Carl Larsson-bröllop jag senare i år ska gå på , och jag tänkte fortsätta på det spåret. Carl Larssons målningar och motiv är väldigt inspirerande, särskilt vad gäller färgkombinationer. Bilden ovan är oerhört vacker, och jag tänker mig att jag ska skapa min bröllopsoutfit ungefär efter bildens färgschema. De vita och rosa nyanserna kan bilda skjortan, de brun/gul/beiga-f'ärgerna blir kavajen och det blåa byxorna. Skulle bli en riktigt tjusig bröllopsstass, tror ni inte? Lite rött återfinns också i bilden, en färg man skulle kunna ha på accessoarer som stumpor eller näsduk i kavajen.

Det är nog inte en speciellt god idé att ta alltför mycket direkt klädinspiration från Carl Larssons målningar, möjligen det klassiska och traditionstyngda anslaget (speciellt på ett bröllop). Larssons sobra, naturliga färger är däremot klockrena, inte bara till bröllop utan även i vardagsklädseln.

Naturliga färger känns ju dessutom som ett fint klädpolitiskt statement, såhär i miljömedvetenhetens och ekomodets tidevarv.

Missgång

Det gick inte bra med byxorna idag. De passade inte mig. Fan. Nu har jag inga planer. När jag får tid över ska jag gå till Nitty Gritty. Och kanske att jag tar en sväng till Barkabys outlet också, men det känns ju som ett jävla projekt. Hej på er.

Sommarbröllop

Min kusin ska gifta sig i sommar. Bröllopet kommer att hållas på en stor familjegård i sann Carl Larsson-anda och klädkoden är "Sommarfin". Det här är helt fantastiskt, tycker jag, och jag hoppas verkligen att alla bjudna kommer att följa inbjudan och vågar sätta på dig något annat än en svart kostym. Och jag hoppas att alla bjudna väl till bröllopet kommer att läsa min blogg, så de förstår att det är linne som gäller, haha!

Mitt stora frågetecken är kavajen. Jag skulle gärna ha en rostfärgad, men det kan lätt bli för höstigt, misstänker jag. Whyred har en snygg ljus kavaj, frågan är om den passar till mina beiga byxor...

Kom ihåg var ni läste det först

Den här skjortan från Velour visades upp nu senast på modeveckan i Stockholm. Jag skulle inte vilja påstå att Velours visning var någon succé, snarare tvärtom. Den här skjortan, däremot, tror jag starkt på. På bilden ser den inte speciellt bra ut, men det är stylingens fel. Jag gissar att den här skjortan kommer att bli en storsäljare när den kommer till hösten. Kanske inte i hippa Stockholmskretsar, men hos HM-kunden som vill lägga lite mer pengar på en skjorta kommer den definitivt att slå stort.

Jag köpte en kortärmad skjorta i samma mönster på myrorna häromdagen och jag fick mycket beröm för den. Jag tror i och för sig att det här mönstret gör sig bättre på en kortärmad skjorta - jag tycker generellt sett att lite "galnare" mönster gör sig bättre på skjortor med korta ärmar - men den långärmade varianten kan alltid kavlas upp.

Linne, linne, linne!

Min stora ambition inför sommaren har varit att hitta ett par välsittande linnebyxor. Just linnebyxan är dock ett av de svåraste plaggen att bära upp. Den mest överhängande risken med plagget är att den ger en alltför gubbig känsla, något som är snyggt om man är gubbe och bor i Miami - då är det fantastiskt! - men inte om man är 20 och bor i Stockholm.

Linne är det enda materialet jag bryr mig om i sommar. Jag vill ha allting i linne; jackor, skjortor, byxor, kavajer.

Imorgon ska jag gå upp på stan och testa en byxa av Carin Wester som jag tror är hälften linne, hälften bomull. De är grå/beiga i färgen, tyvärr, jag skulle hellre ha sett att de var benvita eller, i absolut bästa fall, ljusblåa.

Jag återkommer imorn och berättar hur det gick.

Angående adressen

Egentligen ville jag att adressen skulle vara endast hjortsberg.blogspot.com, men det var taget. Hjortsbergstyle är lite töntigt. Å andra sidan gillar jag Elin Kling-vibben i det nya namnet. Vad tycker ni? (mina kanske två-tre läsare, haha)

Ja, och ni är idioter allihop. Så har vi satt en ribba direkt.

Det här är det första inlägget på min modeblogg, en blogg jag skapar av olika skäl.

Först och viktigast, skapar jag den här bloggen eftersom jag ser ett hål att fylla. Vilka manliga modebloggare finns det? Vi har redaktörsbloggar på större modetidningar, som Daniel Lindströms blogg på cafe.se, men de är sällan speciellt intressanta. Sedan finns de mer gubbiga bloggarna, som Markus Dunbergs (förvisso nedlagd) och Roland Kretzschmars blogg "Stilstudion". Den senare - som är den jag läser - är för det första inte tillräckligt uppdaterad. Dessutom är Kretzschmars målsättning, att skapa "en kreativ tummelplats för mode, design, form, resor, hotell, mat och annat som intresserar den moderna mannen", inte bara rätt töntig utan också ganska misslyckad.

Som motpol till gubbarna har vi Robin Klangs blogg. Jag gillar hans blogg, men den saknar djup och jag tycker personligen att hans smak är lite för arty farty, även om den passar honom bra.

Min blogg kommer att ta upp mainstream fashion, vilket kan betyda det mesta mellan Café-svennigt (kanske inte jättemycket, dock) och mer svårburen fashion-fashion och haute couture. Vi får se var det landar. Vad gäller upplägget kommer bloggen att ha klassiska inslag som dagens outfit bredvid funderingar kring mode och stil.

Vidare skapar jag den här bloggen eftersom jag är extremt rastlös och tycker om idén att ta bilder på mig själv och skriva vad jag har på mig. I am an attention whore!

Jag tänker mig att mina vänner kommer att läsa den här bloggen till en början. Vi tar en lugn start ihop. Hur många kan vi vara? Tio pers. Det blir bra! Det här blir bra.