Scientologin, Hollywoodstjärnornas favoritreligion, är närmast unisont hatad av allmänheten. Vad beror detta på, kan man undra? Varför tycker människor så illa om scientologin?
De svar som erbjuds när man frågar personer varför de hyser sådan avsky gentemot scientologin, är - enligt min erfarenhet - oftast sunt-förnufts-mässiga: "Det är ju knasiga idéer, det där!", "Hur kan man tro på något som är uppdiktat av en sciens fiction-författare?", "Det är ju bara en sekt som lurar av folk pengar!"
Av dessa är det sista argumentet mest intressant. Jag tror att det är detta karaktärsdrag som bäst kan förklara varför scientologin uppfattas som så suspekt: Den är så explicit materiell (kapitaldriven).
Den intressanta paradox som man emellertid stöter på vid betraktandet av scientologin och dess mer namnstarka anhängare, är att pengar fungerar både som friande och fällande hand. Hollywoodstjärnor - scientologins affischnamn - är utan tvekan produkter av USA och den enorma kapitalackumulation som det landet historiskt har lyckats med. Pengar skänker i stor utsträckning stjärnorna deras glans, hela föreställningen om glamour vilar ju ytters på kapitaltillgång - stora hus, dyra kläder och snabba bilar är bara ett fåtal av de kapitaltunga ting som omger och utgör stjärnan. Med scientologin är gäller det motsatta: Det är dess kapitaltyngd som s a s sänker skeppet scientologi i den allmänna opinionens hav.
Jag tror att lösningen på denna kluriga paradox är en fråga om plats. Pengaackumulation och den stratifiering som det ger upphov till, är, föreställer vi oss, något som bara får ske på vissa platser. Hollywoodstjärnor är aktörer på en global marknad, de tillhör en offentlighet där pengar är lika med status, där vi, i stor utsträckning, skänks identitet utifrån de materiella ting som vi omger oss med.
Scientologins rum är ett diametralt motsatt. Som religiös grupp delar de utrymme med ett stort antal andra religösa grupper - för att nämna några: kristna, muslimer, buddhister, judar - vars huvudsakliga kännetecken är ett förakt för det matriella. Att tillhöra en religiös grupp är att vända ryggen åt den materiella världen, att uppgå i en spirituell genemskap, att förneka världsliga hierarkier betydelse - bilden av Jesus ridandes på en åsna är en populär metafor för detta.
När scientologin kritiseras, måste vi nog vara medvetna om att det inte är kapitalackumulationen som sådan som är fokus för förakt - det är ju just kapitalackumulation i USA som har kunnat skapa myten om Superstjärnan. Istället måste vi se hur olika handlingar och symboler skiftar mening beroende på sammanhang. I ett rum hyr vi film och dyrkar kända skådisar, i ett annat rum föraktar vi just den sortens handlingar som gett upphov till de filmer vi uppskattar i det förra rummet.
